Ångermanälven, en av Sveriges mest betydande älvar, drar fram genom de norra delarna av landet och sätter sin prägel på landskapen Jämtland och Ångermanland innan den mynnar ut i Bottenhavet nära Härnösand. Den har sitt ursprung i de svenska fjällen, nära norska gränsen, och sträcker sig ungefär 463 kilometer från bergen till kusten vilket gör den till en av de allra längsta älvarna i Sverige. Detta är också en av landets vatterikaste älvar, med en medelvattenföring på 500 m³/s vid mynningen. I april 2021 passerade nästan 700 kubikmeter vatten per sekund vid det nedersta kraftverket i älven – det vid Sollefteå.

I den här artikeln ska vi ta en titt på Ångermanälvens karaktär, historia och betydelse.

Korta fakta om Ångermanälven

• De främsta biflödena är Vojmån, Fjällsjöälven och Faxälven.

• De främsta forsarna i Ångermanälven är Nämforsen, Moforsen, Forsmoforsen, Nässundforsen samt Granvågsforsen.

• Nedanför Nyland utvecklas Ångermanälven till en lång, bred mynningsvik. Här finns de två viktiga broarna Sandöbrön och Högakustenbron. Större fartyg kan inte fara högre upp i älven än Nyland.

Historisk betydelse

Ångermanälven har spelat en viktig roll i regionens ekonomiska utveckling, särskilt vad gäller timmerflottning och vattenkraft. Älven har en stark kulturell betydelse och har sedan långt tillbaka varit en livsnerv för de samhällen som vuxit fram längs dess stränder.

Under medeltiden kallades älven i vissa sammanhang för Styrån, eftersom Styresholms borg låg på en ö i älvens nedre lopp i nuvarande Torsåkers socken. Styrelsholm var en mycket viktig punkt för den svenska statens försök att kontrollera Norrland och officielt styrdes hela övre Norrland från den borgen på uppdrag av monarken. Eftersom landhöjningen inte hunnit så långt som idag befanns sig borgen på den tiden rätt nära kusten, men numera ligger den flera mil från öppna havet.

Ångermanälvens dalgång nedströms från Junsele kallas för Ådalen. Ådalen var långt in på det sena 1800-talet fortfarande en tämligen isolerad trakt; bland annat eftersom de många vikarna och bergen gjorde det svårt att resa dit. Befolkningen var inte särskilt stor, men detta skulle snart komma att ändras då Ådalen blev ett centrum för industraliserad produktion och transport av timmer till husbyggen, järnvägssyllar till den expanderande järnvägen och pitprops som behöves för att stadga gruvgångar. Både sågverksindustrier och massaindustrier etablerade sig, och ångfartyg och järnväg bidrog till att underlätta transporter av människor och förnödenheter.

Turism och fritidsaktiviteter

• Vildmarksupplevelser: Älvens vildmark erbjuder många möjligheter för äventyrsaktiviteter såsom vandring, kanotpaddling och fiske. Älven är omgiven av en rik natur med tät skog och berg, vilket gör den till en populär destination för naturälskare och friluftsentusiaster.
• Historiska lämningar: Längs med älven finns det flera historiska platser och sevärdheter som vittnar om regionens rika historia. Förutom förhållandevis ”ny” historia som gamla flottarbostäder och kvarnar finns också mycket äldre lämningar, vissa från förhistorisk tid. Det här är också en region där det finns många spår efter den samiska befolkningens liv längs älven sedan lång tid tillbaka.

Hällristningar vid Nämnforsen i Ångermanälven

Ekologi och miljö

• Biologisk mångfald: Ångermanälven är hem för en mängd djur- och växtarter. Här finns bland annat lax och öring, vilket gör älven till en populär plats för fiske.
• Miljöutmaningar: Som många andra älvar står Ångermanälven inför utmaningar relaterade till miljöförändringar och mänsklig påverkan. Noggranna överväganden och åtgärder krävs för att bevara och i vissa fall återställa dess ekosystem.

Vattenkraft, energi och miljö

Ångermanälven är en viktig källa för vattenkraft och står för ungefär 17% av den svenska vattenkraftproduktionen. Det ligger flera kraftverk längs älven som bidrar till Sveriges energiproduktion, och det pågår en ständig diskussion om balansen mellan energiproduktion, rekreationsvärden, kultur- och miljöskydd i hanteringen av älvens resurser. Vattenkraft är en förnybar energikälla, men vattenkraftverken längs älven har också medfört minskad biologisk mångfald, sämre fiskevatten och stora förändringar av det kringliggande landskapet.

Många delar av älven påminner numera mer om stora, stilla sjöar än en älv eftersom den reglerats i enlighet med kraftverkens behov. De naturliga flödesskillnader som orsakas av årstidernas växlingar är inte lika tydliga som innan regleringen, eftersom vattennivåerna i ”sjöarna” höjs och sänks beroende på energibehovet i Sverige.

Regleringen påverkar inte bara den vattenlevande floran och faunan utan också många djur som lever längs älven. Till exempel har renarna under sina vandringar mellan kust och fjäll i den här regionen sedan urminnes tider dragit nytta av den istäckta älven, men numera finns det flera områden i älven där isen inte är pålitlig under vintern. Ett exempel är Degerforsens dämningsområde där ”sjöns” vattenyta rör sig upp och ned i enlighet med kraftverkets behov. En luftspalt bildas mellan vattenyta och snö, och luften hindrar isen från att växa sig tjock och stabil.

Det finns dock andra vandrare som verkar uppskatta de torrfåror som bildas i anlutning till kraftverken. På senare år har SVT:s tittare andäktigt följs Den Stora Älgvandringen och det har framkommit hur vissa älgar istället för att simma över älven – med de risker det innebär – väljer att passera genom torrfåran nedanför kraftverksdammen i Gulsele.

Exempel på möjliga miljöanpassningar

Det finns idag beprövade åtgärder som går att vidta för att minska kraftverkens påverkan. Vissa har redan implementeras i Ångermanälven och andra utreds för närvarande. Exakt hur det kommer att bli återstår att se, eftersom det gäller att jämka så många olika motstridiga intressen.

Exempel på åtgärder som kan mildra älvregleringens påverkan:

• Vattnet kan regleras så att det bättre följer den naturliga skiftningen mellan årstider.

• Faunapassager kan skapas så att fisk och vissa andra vattenlevande varelser kan vandra förbi dammluckorna.

• Vatten kan skickas till torrlagda fåror.

Sammanfattning

Ångermanälven är mer än bara en vattenkälla; den är en integrerad del av norra Sveriges natur, kultur, ekonomi och historia. Den fortsätter att spela en central roll i regionens ekonomi och den svenska energiproduktionen, och är en viktig plats för rekreation och naturnära upplevelser. Att bevara denna majestätiska älv för framtida generationer är en viktig uppgift som kräver samarbete och hållbara beslut.